Rest in peace

Ibland är livet alldeles underbart och man går på rosa moln och man kan inte ens föreställa sig hur något dåligt någonsin kan hända, men ibland... ibland så dras mattan från under dina fötter och du undrar hur man någonsin ska kunna se saker på samma sett igen. Ibland händer de ofattbara. Ibland händer saker som inte ska hända, som inte är rättvist... saker som inte har någon mening över huvud taget. Saker som lämnar de människorna som är kvar med ovisshet, sorg och en tom känsla i magen som aldrig kommer kunna fyllas.. för att den personen som fyllde den platsen i ditt liv är borta. Ibland så sitter man ensam i ett rum och skriver ord på sin blogg för att själv försöka bearbeta vad som hänt, försöka förstå varför någon så ung behövde lämna oss. Ibland önskar man mer än vanligt att man var hemma med nära och kära för att kunna ge den där kramen, för att kunna dela sorgen med folk som förstår. 

Jag älskar min familj och alla mina tankar och all min kärlek går ut till er just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0