the power of skype

Efter ett otroligt gulligt skypesamtal med mina fina Maddie Boo hittade jag mig själv googlandes på studier i USA.  Vet inte hur jag hittade mig själv där, jag trivs ju verkligen med det jag gör här i London, men jag hamnade där iaf och undrade vad jag hade för alternativ. Min värdmamma sa lite (inte) diskret att hon tycker jag borde komma tillbaka och göra en master i USA... och varför inte? Hon ville nog att jag skulle komma och plugga där ännu tidigare eftersom dom nu bestämt sig för att inte ha någre fler Au pairer, men efter jag berättat att min utbildning faktiskt var 3 år tyckte hon en Master var en bra lösning. Haha, orden ur munnen på henne: Then you can live here, have a car and help us out in the mornings and after school. Haha, de lät inte helt fel hur mycket hon än skämtade eller inte. Hjärtat sved ju lite när Maddie undrade om jag någonsin skulle komma tillbaka, för jag hade ju vart borta länge nu. Hon var rädd att hon inte skulle komma ihåg mig berättade hon. Och frågade som vanligt när mitt hår skulle bli vitt igen. Haha, hon förstod inte alls konceptet att spara pengar: but Ida, just save some money and come here!!!!

Man pratar ofta om hur de är INNAN man blir Au pair, hur de är när man väl ÄR Au pair... men inte många pratar om hur jobbigt de är EFTER tiden man vart Au pair. Vet att många av mina vänner känner likadant för man binder verkligen starka band. Och man umgås verkligen så sjukt intensivt med sina värdfamiljer så att lämna dem är extremt jobbigt. De är inte som att lämna Sverige och sin familj där, för dem vet man att man kommer tillbaka tillslut hur jobbigt de än är. <3 När man lämnade USA visste man inte alls när och hur och om ens OM man skulle träffa dem igen. Som tur var har vi i alla fall hållit en bra kontakt. Min värdsyster kommer i April och min värdmamma berättade att hon absolut var sugen på en tripp till London i höst. Men mer om de när jag skulle fått mer koll på höstterminen. 

Nu är jag i alla fall superglad att åka hem på torsdag för att träffa underbara familjen och supergoa Inez. Jag har skickat in massa CVn för praktikplatser i sommar och jag är sjukt trött och inte alls redo för en ny skol/jobbvecka! Känns så otroligt tråkigt emellan åt, har knappt tid att träffa mina vänner nu. Men to be fair så jobbar dom ingenting och har massa ledig tid. Så ser ju inte den vanliga vardagen ut kanske.... Men nu kör vi, ska försöka catcha lite ZZZZ. 

Cheers



Kommentarer
Postat av: Elisabet

Jag följde både din och Emelies bloggar när ni var au pairer hos familjen. Först Emelie, och sen när du tog över som au pair hos familjen.
Och följer er nu också, Emelie som pluggar i Minnesota och du i London.

Hur gammal är Maddie nu? Och även dina andra värdbarn?

Du verkar i alla fall ha det bra i London!

Svar: Hej Elisabet! Roligt att du varit med så länge nu. Maddie e 4 nu, J e 9 och S e 11:)

Hoppas allt e bra med dig.
Ida Ahlbom

2014-01-24 @ 02:12:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0