Hawaii del 2
Efter Waikiki åkte vi till Kauai där vi stannade 2 nätter. Där hyrde vi bil och åkte runt och såg på den fina naturen och vackra landskap. Vi låg på stränder och såg en fin canyon.
Men saken som hände på Kauai som är en big deal var att vi behövde evakuera en Tsunami varning. Vi satt och åt middag när en tjej som vi reste med kom springande och sa att hon sett på Facebook/google att en Tsunami skulle slå till på Hawaii och att vi behövde fly till bergen! Först trodde vi henne inte, de är inte sånt man tror på, sånt finns inte i Sverige (eller Minnesota för den delen). Men hon hade sån panik att vi sattte och i bilen vi hyrt (som tur va) och jag ringde mina värdföräldrar och Matilda smsa med sin pappa och vi fick veta att dom förvänta att en stor våg skulle ta sig till där vi var. Bilar var överallt och helt plötsligt hörde vi syrener, barn och bebisar var i bilar och vi fattade att detta ver seriöst! Så utan att ha en aning vart vi skulle så körde vi söder och innåt på ön och försökte komma så högt upp vi kunde. Vi hittade en resturang som var öppna mitt i natten och stannade där för att få råd av folk som bodde där och som sa att vi var 700 ft above ground och att vi var helt säkra där vi var. Så där stannade vi till ungefär halv 2 på natten då hela ön fick klartecken att de var säkert att återvända hem. Som tur var så var de ingen hög våg, ingen tsunami som nådde Hawaii. Allt de sa var att de inte var säkert i vattnet ännu pga undervatten strömmar. Så den natten sov man iaf oroligt och var rädd eftersom vårat hostel var ungefär mitt på stranden. Det var en av de läskigaste upplevelserna i mitt liv. Speciellt när man tänker tsunami så tänker man på det som hände i Thailand eller Japan.
Men saken som hände på Kauai som är en big deal var att vi behövde evakuera en Tsunami varning. Vi satt och åt middag när en tjej som vi reste med kom springande och sa att hon sett på Facebook/google att en Tsunami skulle slå till på Hawaii och att vi behövde fly till bergen! Först trodde vi henne inte, de är inte sånt man tror på, sånt finns inte i Sverige (eller Minnesota för den delen). Men hon hade sån panik att vi sattte och i bilen vi hyrt (som tur va) och jag ringde mina värdföräldrar och Matilda smsa med sin pappa och vi fick veta att dom förvänta att en stor våg skulle ta sig till där vi var. Bilar var överallt och helt plötsligt hörde vi syrener, barn och bebisar var i bilar och vi fattade att detta ver seriöst! Så utan att ha en aning vart vi skulle så körde vi söder och innåt på ön och försökte komma så högt upp vi kunde. Vi hittade en resturang som var öppna mitt i natten och stannade där för att få råd av folk som bodde där och som sa att vi var 700 ft above ground och att vi var helt säkra där vi var. Så där stannade vi till ungefär halv 2 på natten då hela ön fick klartecken att de var säkert att återvända hem. Som tur var så var de ingen hög våg, ingen tsunami som nådde Hawaii. Allt de sa var att de inte var säkert i vattnet ännu pga undervatten strömmar. Så den natten sov man iaf oroligt och var rädd eftersom vårat hostel var ungefär mitt på stranden. Det var en av de läskigaste upplevelserna i mitt liv. Speciellt när man tänker tsunami så tänker man på det som hände i Thailand eller Japan.
We're scared!! Drinking coffee helps everything?
Is it coming?
Cheers
Kommentarer
Trackback